Den som bara letar efter fel, finner inget annat.

Efter flera samtal om AI har jag märkt att det råder en del missförstånd kring vad AI faktiskt är och hur det påverkar oss.

Ett vanligt svar jag får är: “Jag testade GPT, men svaren kändes lite off och jag fick inte exakt det jag letade efter. Så jag avvaktar.”

Det är en fullt förståelig och sanningsenlig reaktion.

Men den stora frågan jag ofta ställer tillbaka är: Vad letade du efter? Letade du efter fel, eller letade du efter nya möjligheter?

Min morfar hade en plåtskylt på väggen där det stod: “Den som bara letar efter fel, finner inget annat.”

Och just den känslan får jag när många pratar om AI. “Den är inte perfekt, alltså går den inte att använda.”

Men om man istället vänder på frågan: Hur kan jag utnyttja kraften hos en AI som har tillgång till miljontals människors kunskap för att underlätta mitt liv? – då öppnas helt andra möjligheter.

• Jag ska på en mässa, vilka bolag bör jag prata med?
• Jag måste prioritera mina arbetsuppgifter – vilka ger störst effekt baserat på X, Y, Z?
• Jag letar efter personer med specifika egenskaper – hur hittar jag dem?
• Jag vill skriva en artikel om dagen i en månad för att lära mig själv och dela med mig av kunskap – vad är bästa sättet att göra det på?

Jag ser möjligheter i varje sten jag vänder på. Kan jag skriva bättre? Kan jag bli mer tydlig? Kan jag strukturera mitt material så att det blir enklare att förstå? Hur kan jag lära en AI att representera mig på ett bra sätt? 

För att lära mig själv AI på djupet byggde jag en egen process med följande affärsmål:

1. Jag ville kunna processa stora mängder data i syfte att göra fler affärer. 
2. Jag ville snabbt kunna lära mig mycket och spara informationen. 
3. Jag ville strukturera om datan så att den blev användbar för andra som inte hade mina kunskaper. 

Resultatet? Jag insåg att nyfikenhet är den bästa vägen till lärande.

Så här gick jag tillväga:

1. Jag köpte företagslistor från Allabolag.com och importerade dem till Google Sheets (för att få grunddata som hemsida, nyckelpersoner, bolagsnamn etc.).
   
2. Jag använde builtwith.com för att analysera teknologin på deras hemsida. Jag gillar bolag som arbetar på samma sätt som jag, exempelvis med WordPress och plugins.
   
3. Jag skrapade deras hemsidor för att samla in all tillgänglig information i syfte att leta guldkorn.
   
4. Jag analyserade bolagen baserat på mina egna black-box-kriterier – är det en ny relation jag vill ha? Är deras projekt intressanta? (Som nörd måste man vara lite picky!)
   
5. Om ett bolag uppfyllde tillräckligt många kriterier gick jag vidare med Perplexity AI för att kartlägga allt de har gjort de senaste åren och om bolagets utveckling motsvarar en situation där de behöver extra stöd i tillväxten.
   
6. Därefter sammanställde jag all information och skickade den till Pipedrive, där det flaggades som ett intressant case för en person som inte deltagit i processen. 

När det väl var dags för en uppföljning fick en kollega ringa upp och diskutera vidare med bolaget. Men vi gick inte in i samtalet blint – vi hade redan gjort vår research. Vi visste redan vilka KPIer som var relevanta. Vi är pålästa, framåt och målmedvetna., 

Om kollegan behövde sammanfatta något, skriva ett brev eller skicka vidare information kunde en strukturerad GPT assistera med en snabb och professionell text.

Det som tidigare tog timmar, tar nu minuter.
Det som tidigare var nästintill omöjligt, kan nu göras till en standardiserad process.

Det kommer bli extremt intressant att se om AI kan hjälpa oss bygga bättre och mer träffsäkra relationer.